Byggmästarna från Värsås

Under 1800-talets senare del ökade byggandet kraftigt i Sverige. Man byggde skolor, järnvägar, bostadshus, kyrkor etc. Efterfrågan på duktiga byggmästare ökade och de framgångsrika byggmästarna kunde tjäna bra med pengar. Flera av dem kom från bondesamhället där man under alla tider hade varit tvungen att klara den egna byggnadsverksamheten.

Den framgångsrike byggmästaren måste vara tusenkonstnär. Han måste ha praktisk erfarenhet och han måste kunna dimensionera byggnadens bärande delar. Han måste kunna planera och samarbeta med leverantörer. Han måste kunna få tag i arbetskraft, entusiasmera sina arbetare och uppträda som en förebild för dem. Dessutom måste han imponera på framtida kunder för att få de viktiga kontrakten.

Många gav sig in i branschen och några lyckades. Men det fanns säkerligen många som inte klarade utmaningarna och tvingades upphöra som byggmästare och i bästa fall återgå till det tidigare arbetet.

Av en slump(?) kom det många framgångsrika byggmästare från socknen Värsås öster om Skövde i Västergötland. Den förste som blev känd utanför den egna socknen var Anders Pettersson, född 1819 i Värsås Skattegård. Hans far Petter Larsson arbetade ibland som byggmästare så han fick en bra start. Även de två äldre bröderna Lars och Petter arbetade i viss omfattning som byggmästare, men nådde inte samma berömelse som sin lillebror.

I början av sin karriär fick Anders i uppdrag att tillsammans med sin bror Petter bygga en ny kyrka i hemförsamlingen Värsås. Denna stod klar 1857 och då hade bröderna engagerat en stor del av bygdens befolkning och lockat framför allt sina kusinbarn Per August och Lars Emanuel att också bli byggmästare och framstående kyrkobyggare.

För mer beskrivning, se:
Anders Pettersson
Per August Peterson
Lars Emanuel Pettersson