Sven och Rebecka Allgurén
När Sven Allgurén blev lektor i Växjö 1805 gifte han sig med Rebecka Sjöbeck, dotter till en ansedd, men avliden, köpman i Växjö. 1810 flyttade de till Algutsboda. De fick 6 barn som alla blev vuxna.
Det verkar faktiskt som om föräldrarna inte fick något barn som dog i späd ålder vilket var mycket ovanligt i början av 1800-talet.
Tre av sönerna fick läsa i Lund:
Carl läste teologi, prästvigdes och blev adjunkt och hjälppräst i Algutsboda till sin död.
Oscar tog en kameralexamen och blev hovrättskommissarie och kronolänsman.
Albrekt var också inriktad på kameralexamen, men när fadern dog sinade pengarna och han tvingades avbryta studierna.
En son blev bonde
Otto studerade inte utan blev hemmansbrukare.
En son emigrerade till Sydamerika
Edward tog värvning som officer, utbildade sig till lantmätare och tog lönsamma arbeten utomlands.
Dottern omgav sig med präster
Det var dottern Mariana som försåg familjen med flest präster. Hon gifte sig med två stycken och födde sedan ytterligare en blivande präst.
Namnet Allgurén
År 2010 fanns det bara ättlingar till Oscar och Otto med namnet Allgurén. För mer detaljer, se resp barns familj eller sammanställningen av alla Svens ättlingar med släktnamnet Allgurén.
Men inga ättlingar med namnet Allgurén har bott i Algutsboda efter 1851.
Barnbarn som inte blev vuxna visas inte i släktträdet.
De återfinns i resp. barns släktträd på andra sidor
Dyra barn
Sven förde noggranna räkenskaper över vad barnens studier och bosättning hade kostat:
Mariana: 1350 Rdr
Carl: 2645 Rdr
Otto: 3087 Rdr
Oscar: 2125 Rd
Edward: 2880 Rdr
Albrekt: 3696 Rdr
3000 Rdr omräknat till år 2010 ger ca 200.000:-. Men det är svårt att göra rimliga jämförelser över så lång tid när självhushåll har övergått till konsumtionshysteri.
Familjen gick i konkurs när Sven dog
När Sven dog 79 år gammal visade det sig att skulderna översteg tillgångarna. Dödsboet gick i s.k. urarva konkurs. Det innebar att arvingarna inte fick ärva någonting utan långivarna tvingades slåss om tillgångarna.
Carl gick då också i konkurs. Änkan Rebecka tvingades flytta till dottern men fick två nådeår,
d v s prästlön från Algutsboda.
Barnen stred om arvet efter Rebecka
När Rebecka dog hade hennes nådapengar vuxit till ca 1600 Rdr. Vid bouppteckningen blev arvingarna oense om hur dessa skulle fördelas.
Den utvandrade Edward hade mest pengar
När Edvard dog 1863 i Chile påbörjades en process för att syskonen skulle kunna få hans pengar. 13.000 Rdr lyckades man få ut från chilenska staten.