Släktnamnet Allgurén

Den förste att anta namnet Allgurén var Sven Månsson Allgurén, farfars farfars far till Bengt Allgurén. Han tog namnet ca 1791. Namnet är inspirerat av Algutsboda socken där Sven var född och där han senare blev kyrkoherde.

Han hade fem söner som förde namnet vidare. Alla deras ättlingar som heter eller hetat Allgurén finns med på hemsidan.

Dessutom finns det minst 10 andra personer (familjer) som senare tagit sig namnet Allgurén. Före 1901 fick man ta sig vilket efternamn som helst, även om namnet redan användes. Man gick helt enkelt till prästen och sa: "Från och med idag heter jag Allgurén". Sedan skrev prästen in det nya namnet i husförhörslängden. Ofta skrev prästen både det tidigare och det nya namnet i kyrkböckerna. Så småningom försvann det tidigare namnet. Namnet stavades ofta beroende på hur det uppfattades av prästen. Det kunde slumpvis bli Allgurén eller Algurén, även för syskon.

De som på detta sätt tagit sig namnet Allgurén eller Algurén finns uppräknad på egen sida.

När namnen på senare tid matats in i något dataregister (t.ex. "Sveriges Befolkning 1890"), kunde prästens dåliga handstil ge ytterligare namnvariationer. I dataregistret har, utöver Allgurén och Algurén, påträffats:
Algurin, Allgorén, Algorén, Allgarén, Allqurén, Augurén
Ibland har dessutom é blivit e.
Men personer med dessa namn skall alltså heta Allgurén eller Algurén.

(från 1900-talet finns det dessutom en helt annan släkt med namnet Allgurin)

Färgen i släktkartorna på denna och följande sidor betyder:

röd . . . . . . kallade sig Allgurén eller Algurén
mörkröd . . ingift dito
svart . . . . . personer med andra efternamn

Användning av släktnamn

För länge sedan hade de flesta svenskar, även adelsmän, inga egentliga släktnamn, utan endast s.k. patronymikon (fadersnamn). Detta innebär att Anders Perssons dotter får heta Andersdotter och hans son Andersson.

Under 1600-talet började släktnamn bli vanliga först hos adeln, sedan hos präster och borgare. I bondesamhället fortsatte man att använda patronymikon. Men om man klättrade på den sociala stegen, tog man ett släktnamn.

Med undantag för adeln fick man ta sig vilket släktnamn som helst, även om namnet redan användes. Detta pågick till 1901 då restriktioner infördes. Innan dess kunde vem som helst ta sig t.ex. namnet Allgurén.

Att överta moderns släktnamn

Det är en ganska sentida företeelse att kvinnan vid giftermål fick mannens efternamn. En kvinna som var född Allgurén kunde alltså mycket väl kallas för detta även som gift. Därför var det inte konstigt om hennes barn väljer att ta sig släktnamnet Allgurén.

Men under 1900-talets första del var det svårt att få ta moderns släktnamn. Man behövde godkännande från alla andra som bar namnet. Exempel på ett sådant ärende finns även med namnet Allgurén.

I ett antal fall har pojkar fått förnamnet Allgurén. De hittills kända fallen finns listade på egen sida.

2018 fanns det ca 40 vuxna personer som använde namnet Allgurén. Av dessa bodde 3 i utlandet. Det fanns också ca 18 vuxna personer som använde namnet Algurén. Dessutom finns det många minderåriga med dessa namn.

Antalet kan man få fram genom olika register åtkomliga på Internet. Men antalet ändras genom ändrade familjeförhållanden.