Så blev det en släktkrönika

Det material som presenteras här började samlas ihop av de tre syskonen Paul, John och Denise Allgurén under tiden från 1930-talet och fram till 1980-talet.

De skrev till pastorsexpeditioner och landsarkiv för att hitta okända förfäder. De fick hjälp av andra, ofta avlägsna släktingar, bland vilka kan nämnas Lydia Wistrand-Ekmans barn, Karl Modig och Herbert Hylander. De skaffade kompletterande släktbeskrivningar över släkterna Modig och Eurenuis.

Syskonens intresse för släktforskning startade antagligen för att deras farfar hade haft ett fascinerande, kringflackande liv, för att deras far var född i Brasilien och för att namnet Allgurén är ganska ovanligt.

Som barn upplevde jag de äldres diskussioner om förfäder som ganska ointressanta. Jag tror dessutom att man spekulerade och fantiserade en hel del. Men min far John påpekade:
"Varje familj skall ha en släktkrönika!"

När John blev äldre hade han samlat på sig en stor bokhylla med material plus många gamla fotoalbum. Han hade kopior av originalfotografier som fanns i andra samlingar. Han tog mängder av kopior med hjälp av de färgkopiatorer som fanns tillgängliga i slutet av 1980-talet.

Jag blev fascinerad av de knivskarpa fotografierna på vackra, unga släktingar från slutet av 1800-talet. Tänk att gamla förfäder en gång varit unga och förhoppningsfulla med livet framför sig!

Senare utvecklades det datorer och program så att man som privatperson kan läsa in och lagra stora mängder fotografier. Det utvecklades ett html-språk och web-läsare, där man med ett klick kan förflytta sig mellan olika dokument.

Även om en stor del av materialet läggs in i datorn så finns de ursprungliga originalen kvar på papper. För ännu kan man inte vara säker på att det som finns i datorerna går att läsa om 10 eller 100 år. Men genom datortekniken kan alla få tillgång till materialet utan extra kopieringskostnader. Så alla Johns 80-tals kopior som kostade 1000-tals kronor har blivit överflödiga.

Johns släktkrönika hade en del svagheter. Den omfattade bara förfäder till hans far. Moderns släkt blev inte alls kartlagd. Dessutom koncentrerade den sig på det som är gammalt. Det finns vittrade brev från 1700-talet, det finns gulnade pass från Brasilien och det finns familjebilder från tidigt 1900-tal. Men inga moderna brev eller berättelser om de nära förfäderna.

Nu har materialet utökats med fler släktlinjer:
Förfäder till Johns mamma Hilda
Förfäder till Johns fru (min mamma) Ttti
Förfäder till min fru Pia.

Det innebär att nya grenar och nytt material har tillkommit. En del av detta kommer från nya kontakter med nya avlägsna släktingar och från ytterligare fotoalbum. En del kommer från kyrkböcker eller släktforskningssystemet Disbyt.

Det ursprungliga materalet från John ligger alltså till grund för bara en mindre del av alla släktsidorna.

På den här webb-platsen finns alltså Allguréns släktkrönika utgående från Bengt och Pia Allgurén. Den berättar också om förfädernas syskon och ibland om deras kusiner.

Eftersom materialet är tillgängligt på Internet är det inte lämpligt att ta med närmare beskrivningar av nu levande männinskor.

Släktkrönikan försöker i första hand sträcka sig bakåt till år 1750, men för vissa släktgrenar sträcker den sig ännu längre, även om detta inte är prioriterat.

Den släktkrönika som nu finns sammanställd når som mest 16 släktled. Om alla släktled varit kompletta hade det funnits ca 60.000 förfäder. Som väl är slutar flera släktled tidigare, så samlingen omfattar bara ca 400 förfäder. Men med syskon och deras ingifta män/hustrur med barn så omfattar materialet ändå omkring 2000 namngivna personer.

Allgurén är ett ganska ovanligt efternamn. Det "uppfanns" 1791. Det har använts av ca 200 personer. Det används på 2010-talet av ca 50 personer. Släktkrönikan försöker därför ge uppgifter också om alla dessa Allgurénare även om de inte är släktingar.

Dessutom finns det beskrivning av några av de platser där förfäderna har bott.

Välkommen att träffa släkten!

Bengt Allgurén