Johannes Karlsson
En torpares villkor
Efter sönernas död bodde Johannes och Fredrika ensamma kvar i torpet. Johannes livnärde sig som "arbetande backstugehjon" på Lilla Skattegården. På somrarna fick de besök av barn och barnbarn.
Dottern Anna, som blivit änka i Göteborg, kom med sina flickor och bodde hos morfar och "Faster". De måste givetvis arbeta men fick "riktig lantmjölk". Förutsättningen var också att Anna hade med sig symaskinen så att hon kunde hjälpa folket i trakten med sömnad.
När Johannes dog upphörde arrendeavtalet på marken där torpet stod. Han ägde endast husen, som vid hans död antingen måste rivas eller överlåtas till efterföljaren till underpris.
Utdrag ur bouppteckning 5 mars och auktion 19 mars efter Johannes Karlsson:
| Boupp- teckning |
Auktion | |
| Kontanta penningar | 40:- |
|
| 1
boningshus 1 ladugård |
100:- 50:- |
210:- |
| 1 ko | 75:- |
100:- |
| Gröda | 25:- |
75:- |
| Höns | 10:- |
35:- |
| Div handredskap | 10:- |
10:- |
| Ved | 15:- |
33:- |
| Div möbler | 15:- |
30:- |
| 1
fickur 1 väggur |
8:- |
9:- 13:- |
| div köksattrialjer | 5:- |
|
| gångkläder | 20:- |
|
| Div skulder | -87,50 |
|
| Summa behållning | 285,50 |
585:25 |
Foto ca 1928. Johannes och Fredrika framför torpet i Vinköl
Delförstoring av bilden till vänster
Fredrika blev tvungen att flytta. Hon försökte bli omhändertagen av Johannes dotter Anna Dahlqvist i Göteborg mot att hon testamenterade sina tillgångar till henne. Men det fanns ingen möjlighet att hysa ytterligare en person i den lilla lägenheten på Rygatan.
Hon måste istället magasinera sina ägodelar på en vind och flytta in hos bekanta i Vinköl. Hon togs snart in på Råda ålderdomshem till en kostnad av 1,50 om dagen. Men när hon dog något halvår senare hade hon närmare 2.000:- på banken vilket delades mellan de 6 syskonbarnen.
Torpet är numera rivet men lokalbefolkningen kallar fortfarande området för "Johannesbacken".