Petrus Stök
Petrus Stök var kanik i Linköping vid reformationstiden. Sattes år 1530 av Gustav Vasa till evang. pastor i Björkvik församling i Södermanland, där han uppnådde en hög ålder.
På fädernet härstammade Stök från en gammal prästerlig släkt, som var känd redan på 1400-talet och som av konung Erik af Pommern kallades Stök och fick tillstånd att bära adligt vapen.
En son var kyrkoherden i Mörkö och därefter i Jerna pastorat Georgius Petri Stök.
En annan son var kaptenen
och kronofogden Erik Pederson Stök.
Erik Pederson var hövitsman för en fänika knektar under Hertig Carl vid Stångebro och i Livland, där han blev sårad i högra armen.
Han blev sedan fogde i Opplunda härad i Södermanland, dels 1608-1610, dels 1612-1625, var ladugårdsfogde vid Gripsholm 1627. Fick genom kungligt brev 24/1 1629 livstidsfrihet på ett skattehemman Speteby i Lerbo socken i Södermanland, vilket senare gavs åt en av hans söner, provinsialläkaren, Christian Stök.
Erik Pederson Stök var gift med Marie Nilsdotter, dotter till Nils Borgare från Nyköping.
En son var Superintendenten Petrus Steuchius.