Jacob Eurenius

Jacob Abrahamsson var den som tog namnet Eurenius. Namnet kommer av gården där han föddes som hette Ödsgård vilket i folkligt tal blev Östgård;
Eurus = Östanvinden.

Jacob föddes 23/7 1625 i Edsele socken i Ångermanland. Föräldrarna var bonden och skomakaren Abraham Persson i Östergården och hustrun Märta. Jacob var yngste sonen och gick i skola i Långsele, där hans föräldrar då bodde. Efter en skolundervisning, som var mycket knapphändig, gav han sig redan vid 10 års ålder i drängtjänst, var 4 år hos bönder, sedan 1 år hos föräldrarna.

När han var 16 år fick han en brinnande lust för studier, varför han bestämde sig för att studera. Men han visste inte hur han skulle skaffa sig kläder och föda, böcker och annat. Han tog Gud i hågen och begav sig med två tomma händer den 70 mil långa vägen ifrån Långsele ned till Strängnäs skola till fots. Han lyckades bli antagen i lärdomsskolan 1640 och inhämtade bildningens första grunder genom sin "ogemena quickhet" så raskt, att han våren 1644 flyttades till Gymnasiet, vilken han genomgick under 5-års försakelser.

Han ville bli student och ta examen för präst- eller lärarvägen. För att nå sitt mål gav han sig åter ut på vandring, men egendomligt nog inte till Uppsala, som ju låg närmast, utan den långa vägen till Akademien i Åbo. Blev student 1650 och erhöll samma år anställning hos Med. prof. E. Achrelius, där han vistades under hela sin Åbotid.

Efter avlagd fil.kand. examen reste han hem 1656, blev konsistorie notarie och gymnasieadjunkt 1657.

Han gifte sig första gången med superintendenten Peter Steuchius 17-åriga dotter Britha, utnämndes till lektor samt prästvigdes 1658. Han promoverades i Åbo 1661 då han skrev en latinsk dikt om paradiset med 400 verser på hexameter, varje ord började med bokstaven "P".

Under trolldomsprocesserna som pågick ansåg han sig den 16 okt 1674 ha haft en svår fantasi då han av en för trolldom känd kvinna i Härnösand fördes till Blåkulla. Berättelsen är utbroderad med drastiska detaljer. Han lämnade in den till trolldomskommisionen i Uppsala och en samtida avskrift finns i Uppsala universitetsbibIotek. "Man fann alltså att även bildat och klokt folk icke voro oberörda af denna farsot."

Han blev kyrkoherde i Nora 1679 och kontraktsprost över Södra Ångermanland. När han var 75 år gammal lyckades han få sin måg att överta pastoratet. Han dog 20/12 1714, 89 år gammal med eftermälet att ha varit en lycklig poet, lärd och berömd lärare.

I sina 4 giften lär han haft 12 söner och 5 döttrar.