Svarta Frun

Boken är en samling noveller som baseras på berättelser som Jonas Carlströms döttrar berättade framför brasan för sina barnbarn kring 1890. Berättelserna är därför anpassade och kanske också utbroderade för att skapa intresse och uppmärksamhet hos flickor i 10-årsåldern. Berättelserna handlar om släkt- och kärleksrelationer samt spännande och mystiska episoder som inträffat från slutet av 1700-talet och 100 år framåt i tiden. Novellerna börjar med att Jonas Carlströms mormor vinkar till kungen 1762 och slutar med att de sista av systrarna Carlström dör 1899. Svarta frun är den goda fé som hjälper Jonas Carlström på hans seglingar.

Årtal, personer och platser i novellerna verkar vara sanna. Det som har kunnat kontrolleras med kyrkböcker stämmer i allmänhet. Den enda av släktingarna som inte har återfunnits i kyrkböckerna är den gamla grevinnan, Jonas Carlströms mormors mor. Men hennes roll kanske skapades för att de andäktigt lyssnande barnen skulle få lite kungligt blod i sina ådror.

Personer och platser har i de flesta fall getts ett annat namn, men de är ofta lätta att dechiffrera. Författarinnan kallar sig Kerstin Ericson-Olai vilket är en synonym för Gunhild Ericson. Hennes andra förnamn var Kerstin och hennes far hette Olaus. Hon var pensionatsinnehavare i Ronneby och dotterdotterdotter till Jonas Carlström. Hon ingick alltså i den barnaskara som fick lyssna på de spännande berättelserna framför brasan i stugan Grönalund utanför Ekenäs vid Kalmarsund.


Gunhild Ericson, författaren till Svarta Frun, 1958

"Svarta Frun" är en nyckelroman, utgiven 1934.
Den handlar bl.a. om familjerna Carlström och Wistrand.