Eduard och Minna Allgurén

Detta är det sista kända brevet från Minna i Brasilien.
Senare under året flyttade hon för gott till Sverige. Lilian är nu 11 år.

Till brevsamling

Taubaté d. 2dra Jan 1892.

Dyraste syster Lydia!

Ett godt nytt år, med Guds välsignelse, frid och lycka, önskar jag dig kära syster, din make och alla dina barn. Måtte Guds kärlek få rum i edra hjertan, och sluta eder närmare till Honom, och till eder sjelfva så att ni med förhoppning om ett högre väl, lugna och glada se kommande dagar till möte.

Jag har länge tänkt på att skrifva till dig, ehuru jag är osäker om hvem som skref sist af oss. Edward har många gånger uppmanat mig att skrifva till dig, men jag har alltid varit så upptagen med arbete, sedan jag kom hit, först utan några tjenare, och sedan nu, med en slarflig, okunnig flickas hjelp, hvilken jag ständigt måste förmana till renlighet och ordentlighet. Jag är emellertid van vid arbete alltjämt, och det går bra nog, då Gud gifver mig helsan, men är jag någon gång dålig, då är det svårt, ty jag har ju ingen som kan laga lite mat åt oss en gång, och här är det ännu svårare att få tag på någon äldre tjenare, än det var i Salto, ty om det dock möjl. funnes någon, är den så oerhört dyr ifråga om lönen.

Emellertid vexer min lilla kära Lillie upp och blir snart en god hjelp till mig, hon hjelper mig redan mycket med hussysslor fast än matlagning är ännu för strängt för henne, men hon skall snart få lära sig lite af det också. Nu i dessa dagarna skall hon börja gå i en god Engelsk skola, och jag väntar hon skall få mycket godt af den, ej endast genom att lära sig Engelska språket, utan äfven genom de goda förmaningsord hon får höra, samt de kristliga exempel hon ser för ögonen, ty läraren i skolan tillika med sin hustru och äfven lärarinnan äro alla varmt kristna menniskor, och det är en glädje äfven för mig, att umgås med dem, jag som alltsedan mitt giftermål här i Södern har fått sällskapa, så att säga endast med förfinade hedningar och de få undantag fr. katolikerna, neml. Engelsmän och deras ladies, ha ej varit stort bättre de oaktade de kallat sig kristna. Oh när jag tänker på hvilka år jag genomlefvat här i söderna utan kyrka och nattvardsgång, utan kristnas umgänge, förundrar jag mig öfver att jag ej rakt dukat under i detta hedniska mörker. Men Gud har uppehålligt och bevarat mig med sitt heliga ord! Hvad min man beträffar har han ju inte saknat hvad jag alltjemt har saknat, ty hans hjerta har ej längtat derafter, måtte han dock äfven få se ljus i mörkret, han är ej stark, och behöfver nu, om någonsin, Guds ords kraft och stöd. Ja måtte Gud hjelpa och bevara oss alla, att vi komma väl igenom detta jordelifvets svårigheter och prövningar, till en bättre werld.

Här i Taubaté vårt närv. hemvist, är ett herrligt klimat, men det är ack så den enda föremånen utom den, att få gå i kyrkan och höra Guds ord, hvilket naturligtvis är ännu bättre, men dessutom är här många svårigheter, matvarorna oerhört dyra, vattenbrist, vi få köpa vatten, till alla vattenbehof, undantag då det regnar. Min mans arbete är hårdare, och ändå ej så väl betalt som det varit på de förra platserna. Derför undrar jag ej på att han vill lemna landet så fort som möjligt, fast jag får sakna mina vänner här. Utom de få "English familys" here, there is endast neger- och mulattfolk, och deras qvinnor, både unga och gamla, gå ständigt med tjocka schalar omkring sig, om hals och bröst i den starkaste middagssol - gör det efter - det kan då inte jag! Det är ett fult, okunnigt, och lättjefullt slägte, men som håller sin religion i stor ära, och gå i sin kyrka både dag och natt, fast de inte bli visare för det, deras prester akta sig nog för att lära dem något om bibeln. I jul ha festats mycket i katolska kyrkan, och i större husen, med dekorationer och bilder och m.d. Då det var sorgefest efter "Dom Pedro" voro Lillie och jag i deras kyrka, hörde loftalet öfver honom och såg de praktfulla dekorationerna med alla vaxljusen kring hans porträtt, der var proppat med folk.

I dag har jag haft glädjen att mottaga bref från din äldsta dotter, den kära Gundborg, som nu blifvit maka, och snart med Guds hjelp blir moder också. Det är roligt höra att hon befinner sig så väl i sin nya verksamhet. Hennes goda make har äfven skrivit till min man. Då han besvarade sitt bref skall jag äfven skriva till Gundborg. Nu skulle jag tro att jag skrifvet ett långt bref till dig kära syster Lydia, låt se du skriver mig ett lika långt till svar. Jag hoppas du är kry och rask och har god hjelp af alla dina öfriga kära flickor. Helsa dem alla tusende gånger from deras Moster Minna, och helsa äfven dina gossar, samt först och främst din käre Gustaf och dig sjelf från din alltid tillgifna syster

Minna Allgurén

När du råkar Nanny Dahlgren och hennes v. man, så framför mina hjertliga helsningar och lyckönskninger för det ingångna året. Gud gifver dem allt godt, så väl i andligt, som lekamligt hänseende. Jag hoppas Nanny mår väl. Särskildt helsas hon från tillgifna syster

Minna

Hjertliga helsningar till alla kusinerna från
Lillie Allgurén.

Vi fingo även bref fr. Frida i dag. Hon var i Ronneby.